Svullen spottkörtel vid örat: orsaker, symtom och behandling

Har du känt en mjuk svullnad framför örat som gör ont när du äter? Det handlar sannolikt om en svullen spottkörtel – och det finns flera orsaker, från ofarlig spottsten till infektion. Artikeln granskar vad som händer när spottkörteln vid örat svullnar, hur du kan lindra besvären själv, och när det är läge att kontakta vård.

Antal större spottkörtlar: 3 par · Vanligaste cancerplats: Öronspottkörteln (över 75%) · Typiska symtom: Öm och svullen körtel · Massage: Från körtel mot munöppning rekommenderas

Tabellen nedan sammanfattar de tre vanligaste tillstånden som ger svullen spottkörtel och hur de skiljer sig åt.

Varför är spottkörtlarna under mitt öra svullna?

Svullnad i spottkörteln vid örat kallas parotissvullnad och kan ha flera orsaker. Den vanligaste är akut sialoadenit – en inflammation som ofta drabbar äldre eller personer med nedsatt vätsketillförsel. Även virus som parotit (påssjuka) kan orsaka svullnaden, även om detta blivit sällsynt efter MPR-vaccinationens införande.

Spottsten som vanlig orsak

Spottsten (sialolithiasis) är en av de vanligaste orsakerna till svullen spottkörtel vid örat. Stenen bildas av mineraler i saliven och blockerar utförsgången så att saliven inte kan rinna ut normalt. Resultatet blir svullnad och smärta, särskilt i samband med måltider när salivproduktionen ökar.

Enligt Praktisk Medicin kan stenar mindre än 4 mm ibland passera spontant om man stimulerar salivflödet med sura livsmedel som citron eller syralösningar. Större stenar kräver ofta medicinsk åtgärd.

Infektioner och andra faktorer

Akut sialoadenit ger symtom som smärtsam svullnad över parotiskörteln, feber och purulent saliv vid massage. Enligt Läkemedelsboken är bakteriell infektion vanligast hos äldre och dehydrerade patienter.

Andra tillstånd som kan ge svullnad är sarkoidos, hiv och IgG4-relaterad sjukdom – dessa kräver utredning för att fastställa diagnos.

Är spottkörtelinflammation farligt?

Akut sialoadenit är sällan livshotande men kräver behandling för att undvika komplikationer. Benigna spottkörtelsjukdomar är betydligt vanligare än maligna tumörer, och smärta vid palpation tyder vanligtvis på inflammation snarare än cancer.

Risker vid akut sialoadenit

Om en infektion inte behandlas kan den spridas och bilda en abscess i körteln. Risken för detta ökar om blockeringen av salivflödet inte åtgärdas. Vid feber, rodnad och tilltagande smärta bör vård uppsökas.

Vid svår infektion rekommenderas antibiotikabehandling. Enligt Läkemedelsboken ges flukloxacillin 1 g tre gånger dagligen i sju dagar vid bakteriell infektion. Vid penicillinallergi kan klindamycin 300 mg tre gånger dagligen i sju dagar vara ett alternativ.

När söka vård

Kontakta vårdcentral om svullnaden inte minskar inom några dagar, om febern är hög eller om smärtan är svår. Vid synlig varbildning eller om huden över körteln blir röd och varm bör vård uppsökas akut.

Om du känner en fast knöl vid örat som växer eller inte ger smärta bör du tas om hand för utredning – även om de flesta knölar är ofarliga.

Vilken är den vanligaste orsaken till svullna spottkörtlar?

Tre par större spottkörtlar finns i munhålan: öronkörtlarna (parotis) framför öronen, underkäkskörtlarna (submandibularis) under käken och tungspottkörtlarna (sublingualis) under tungan. Av dessa är det parotis och submandibularis som oftast drabbas av svullnad.

Spottsten (sialolithiasis)

Spottsten är den vanligaste orsaken till måltidsrelaterad svullnad. Enligt Doktorn.com ökar muntorrhet risken för stenar, och recidiv är vanligt om man tidigare haft episod.

Symtomen inkluderar svullnad, ömhet i munhålan, smärta vid måltider och ibland feber om en infektion uppstår. Små stenar under 4 mm kan passera spontant med salivstimulering.

Infektioner som parotit

Epidemisk parotit (påssjuka) är numera sällsynt i Sverige tack vare MPR-vaccinationen. Dock skyddar MPR-vaccinet bara mot en av åtta kända parotitvarianter, vilket innebär att enstaka fall fortfarande kan förekomma.

Parotit ger typiskt dubbelsidig svullnad av öronkörtlarna, feber och allmänpåverkan. Hos barn finns även risk för komplikationer som hjärninflammation.

Vad gör man åt inflammerad spottkörtel?

Behandlingen beror på orsaken. Vid akut sialoadenit börjar man ofta med egenvård, medan bakteriella infektioner kan kräva antibiotika. Spottsten som inte passerar spontant kan behöva kirurgisk åtgärd.

Massage och skötselråd

Egenvård vid svullen spottkörtel inkluderar massage, ökad vätsketillförsel, NSAID-preparat eller paracetamol mot smärta, samt salivstimulering. Enligt Praktisk Medicin rekommenderas att massera från körteln mot munöppningen för att dränera saliven.

• Drick rikligt med vatten för att hålla saliven tunn
• Massera försiktigt körteln mot utförsgången i munnen
• Sug på sura godisbitar eller citron för att stimulera salivflödet
• Undvik rökning och alkohol som kan irritera körtlarna

Medicinsk behandling

Om egenvård inte hjälper eller om infektionen är bakteriell kan antibiotika behövas. Antibiotikabehandling med flukloxacillin eller klindamycin pågår vanligtvis i sju dagar.

Vid kronisk sialoadenit kan konservative behandlingar som antiinflammatoriska medel och fortsatt salivstimulering övervägas. Sialoskopi – en titthålskirurgi – kan användas för att avlägsna stenar och behandla strikturer i gångarna.

Operation av parotiskörtel utförs via ett snitt framför örat som är cirka 10 cm långt och tar 2–3 timmar enligt 1177 Vårdguiden. Risker inkluderar infektion och tillfällig ansiktsnervskada.

Hur upptäcker man spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer är ovanligt – benigna sjukdomar är mycket vanligare. Tumörer i parotis växer långsamt och ger ofta en smärtfri knöl, till skillnad från inflammatoriska svullnader som är smärtsamma.

Symtom att bevaka

Enligt Cancerfonden är det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer att man känner en knöl. Över 75 procent av alla spottkörteltumörer börjar i öronkörteln, och tumörtypen är lika vanlig hos män som hos kvinnor.

Vid nervpåverkan – om ansiktsnerven påverkas med förlamning eller domning – försämras prognosen. Tumörer som växer snabbt eller ger smärta bör utredas skyndsamt.

Diagnosmetoder

Diagnostik vid misstänkt spottkörteltumör inkluderar ultraljud, datortomografi (DT), magnetresonansundersökning (MR) och sialoendoskopi. Vid oklar diagnos tas biopsi för vävnadsprov.

Primär behandling för spottkörtelcancer är operation, ofta följt av strålbehandling om det behövs. Kirurgen strävar efter att ta bort tumören helt samtidigt som ansiktsnerven bevaras.

Tumörer i parotis är vanligtvis godartade, men eftersom ett fåtal är maligna bör varje knöl som inte försvinner inom fyra veckor utredas.

Steg för egenvård vid svullen spottkörtel

Innan du kontaktar vård kan du prova följande egenvårdsåtgärder. De flesta fall av svullen spottkörtel svarar på enklare behandling.

• Steg 1: Öka vätsketillförseln – Drick rikligt med vatten för att hålla saliven tunn och flytande. Muntorrhet ökar risken för stenar.
• Steg 2: Massera körteln – Applicera försiktigt cirkulärt tryck över den svullna körteln och massera mot munöppningen där utförsgången finns.
• Steg 3: Stimulera salivflödet – Sug på sura godisbitar, citron eller drick sura drycker för att öka salivproduktionen och lossna eventuella små stenar.
• Steg 4: Smärtlindring – Vid smärta kan paracetamol eller NSAID-preparat som ibuprofen användas enligt doseringsanvisningarna.
• Steg 5: Kontakta vård vid feber eller varbildning – Om febern stiger, smärtan förvärras eller om du ser var bör du kontakta vårdcentralen.

Vad forskningen säger – klarlagd kunskap

Vad experterna säger

Den epidemiska parotiten (påssjuka) är, efter införandet av MPR-vaccination, idag sällsynt.

— Läkemedelsboken (Medicinsk handbok för vårdpersonal)

Det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer är att man känner en knöl vid örat.

— Cancerfonden (Svensk cancerorganisation)

Tumörer i parotis växer långsamt utan smärta till skillnad från inflammatoriska svullnader – en skillnad som enligt Läkemedelsboken kan hjälpa till att skilja benigna från maligna tillstånd.

För svenska patienter är budskapet tydligt: de flesta svullna spottkörtlar är ofarliga och läker med egenvård. Men en knöl som växer eller en svullnad som inte ger smärta bör undersökas för att utesluta cancer. Vid tveksamhet är det alltid bättre att kontakta vårdcentralen än att avvakta.

Relaterad läsning: Hypotyreos – Symtom Och Behandling · Hyperthyreos – Symtom Och Behandlingar

Liknande besvär uppstår ofta med svullen spottkörtel under käken, där spottstenar och infektioner ger ömhet och svullnad precis som vid örat.

Vanliga frågor